Hejsan!
Blev tipsad om ett otroligt starkt och vackert klipp av Sara som jag bara blev tvungen att sprida vidare!
Jag grät när jag såg detta klipp för att jag kände igen mej sjelv så enomrt mycke i det.Jag minns hur enomrt hopplöst och fruktansvärt olidligt mitt liv faktiskt kändes före jesus kom in i mitt liv.

Alla har vi nog känt hur hopplöst och orätvist livet kan vara i bland,vissa har funderat på att ge upp.Andra lever bara i ett evight sökande.Kanske känner att det finns inget slut på alla orätvisor och att den där smärtan som bara växer innuti den kommer adlrig ta slut.Alla barn som lider varje dag.alla orättvisor.Allt dåligt som lockar alla misstag alla sne steg alla lätta  vägar som verkade så himla bra men som bara belv så himla fel.Alla världens hemska ideal,var så se ut så,för fet för smal.Umgås med den inte den gör så inte så.Allt ont och hatiskt som bara trycker på .Att det där mörka hemska alla tankar och känslor som bara översvämmar all glädje och äter upp varje uns av hopp..att dom bara blir för tunga att bära..att det finns inget hopp längre..att allt bara skiftar i svart och vitt.
Men där har alla som tänk den tanken  fel.
ALLA kan vi bli räddade, och förlåtna och det finns hopp
....det finns en som kan ta allt tungt allt jobbigt och kasta det långt långt bort.Och blåsa liv i allt som bara var svart och vitt..låta det glittra i alla regnbågens färger...
Tro mej jag vet=)..i mitt inre bubblar allt i alla regnbågens färger...=) men engång i tiden var det mest bara svart och askgrått....=(...

Det finns en dörr som bara väntar på att bli öppnad,på andra sidan finns det en sådan enorm glädje så stor och mäktig att du omöjligt  kan föreställa dej hur fantastisk den är...
Varför vänta...snart kanske det är försent?